Framtidens betalningsmedel

Användningen av sedlar och mynt har sedan ett tag avtagit och allt fler betalningar sker med kreditkort. Kanske är även kreditkortens tid snart förbi i en framtid där andra betalningsmetoder kan stå för dörren.

Trenden i Sverige är tydlig: från 39 % som 2010 angav att deras senaste köp gjordes med kontanter var det bara 13 % 2018. En av de nya betalningsmetoderna som ökar kraftigt är betalningsappen Swish: 2013 gjordes det i Sverige 3 miljoner betalningar med Swish och denna siffra hade växt till 394 miljoner 2018.

Kryptovalutor

Bland de mest omtalade alternativen till traditionella betalningssätt inklusive kreditkort är kryptovalutor. För många är kryptovalutor detsamma som Bitcoin, fast bitcoin är bara en av många kryptovalutor om än den överlägset mest använda.

Bitcoin har i omgångar fått stor uppmärksamhet i media i samband med extraordinära värdeuppgångar. Från 1 januari till 17 december 2017 ökade värdet på en bitcoin med över 1800 % då kursen steg till ett nytt rekord och en Bitcoin var värd 19 783 dollar! Denna kryptovaluta har flertalet gånger dömts ut som ett avslutat kapitel – som ofta när fenomen omnämns i media ges ingen nyanserad bild.

Även om bitcoin haft stora nedgångar, ibland lavinartade fall har omsättningen varit kvar på en stabil nivå. När detta skrivs (15 december 2019) har under de senaste timmarna bitcoin handlats för 17 miljarder dollar enligt Coinmarketcap.com. *

Att stora summor pengar är involverade i transaktionerna behöver naturligtvis inte vara samma sak som att bitcoin bör anses som en gångbar valuta och kandidat till att ersätta dagens mer etablerade. En sak som är allmänt känt inom världen med kryptovalutor att fler har gått över till att köpa bitcoin som spekulation än för att använda den som betalning. Med tanke på den stora volatiliteten är bitcoin långt ifrån idealisk som betalningsmedel. Det är inte alltför kul att köpa en Fiat för att en vecka senare inse att man kunde ha köpt en Mercedes för samma antal bitcoin. Som ett försök att lösa detta problem infördes i augusti 2017 bitcoin cash som ett behändigare alternativ. Denna underkategori av kryptovalutor kallas ibland för stablecoins, namnet antyder att det rör sig om en stabilare valuta än normala kryptovalutor. För att minska svängningar i värdet har stablecoins reserver i andra valutor.

Varför bitcoin har fått stor uppmärksamhet bortsett från de stora värdeuppgångarna beror på att det är en så kallad decentraliserad valuta, vilken innebär att dess flöde inte kan kontrolleras som vanliga pengar medan transaktionerna inte sparas centralt utan utspritt på en mängd nätverk. Dessutom är själva tekniken, som baseras på så kallade blockkedjor, en intressant faktor i sammanhanget.

Fördelar med blockkedjetekniken har bland annat omnämnts som ett sätt att säkrare göra husköp och bostadsaffärer. Forskning & Framsteg skrev i sitt februarinummer 2017 om att Sverige kunde bli första land att koppla sitt fastighetsregister till en blockkedja. I detta fall är det dock inte kryptovalutor som är det intressanta utan själva tekniken bakom.

Med tanke på ändrade attityder bland många som köper kryptovalutor (att främst handla i spekulationssyfte) samt att kryptovalutor fått delvis dåligt rykte då de används inom bland annat narkotikahandel är det i dagsläget osäkert hur utbrett dessa kommer bli i framtiden som betalningsmedel.

E-krona

När detta skrivs pågår en utredning av Riksbanken ifall kronor ska ges ut i digital from. E-kronan, en digital centralbankspeng, ”skulle ge allmänheten tillgång till ett digitalt komplement till kontanter där staten står som garant för pengarnas värde” heter det på Riksbankens hemsida.


* Om denna siffra är korrekt är osäkert, enligt https://www.bitcointradevolume.com/ heter det att ”95% of the reported bitcoin volume is fake”. Denna källa anger 466 121 dollar som volym för samma period. Oavsett sanningshalten tyder siffrorna på att det är korrekt att prata om en stor omsättning.

Artikel av Oskar Strandberg | publicerad 2021.09.16

Textkällor

  • Riksbank.se, https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sa-betalar-svenskarna/sa-betalar-svenskarna-2019/betalningsmarknaden-digitaliseras/kontanter-anvands-alltmer-sallan/ ”Så betalar svenskarna”, hämtad 2019-12-15
  • Forskning & framsteg nr 2 2017, ”Kedja av koder skapar digitalt förtroende” av Marie Alpman
  • Riksbank.se, https://www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/e-krona/ ”E-krona”, hämtad 2019-12-15