Profetia.se – spekulationer om framtiden

Välkommen till Profetia.se. Här kan du läsa om vad som kommer, eller kanske kommer, hända i framtiden. Senaste rön samlas med spekulationer om de tider vi går till mötes. Kunskap om framtiden är något av det mest svårfångade som finns. Det räcker inte alltid med kunskap om det befintliga tillståndet för att kalkylera vad som kommer ske härnest. Ibland extrapolerar men rådande trender, men det är sällan med någon säkerhet och som finns alltid ett problem att sortera mellan signal och brus.

Framtidens energi
ur artikeln: "Vi behöver därför i framtiden förmodligen göra utvinningen ur dessa mer effektiva samt upptäcka nya energikällor."

Teleskop under natthimlen beskurenFinns det intelligent liv i universum?
ur artikeln: "Vanliga föreställningar av främmande civilisationer är sådana som befolkas av människoliknande varelser. Vi tenderar projicera vår egen miljö då vi bygger spekulationer som dessa. Det är av uppenbara orsaker svårare att tänka sig intelligenta livsformer som är väsensskilda oss själva."

Rinnande vatten genom naturen beskurenFramtidens vattenförsörjning
ur artikeln: "Dessa faktorer hör ihop med människans närvaro på jorden. Det gör också bevattningen av jordbruk – globalt står jordbruket för ca 70 % av vattenförbrukningen. Ett allt större behov av bevattning hör ihop med expanderande areal av jordbruksmark och att torrperioder blivit vanligare. "

Klocka som visar två minuter i midnattFramtida kärnvapenkrig?
ur artikeln: "Även om beskjutningen bara pågick i en eller ett fåtal dagar – ett krig med kärnvapen kulminerar av naturliga skäl hastigt varpå det helt eller nästan avtar kort därefter – skulle det få enorma konsekvenser för hela jordens liv "

Landskapsmålning med två människor i fjärranMänsklighetens framtid
ur artikeln: "Med nästan tio miljarder människor på jorden är det en natur som långt ifrån räcker till och det är sedan länge tydligt att resurserna kan bli uttömda en dag. Vi lever i många avseenden på de sista kvarlevande resurserna och många av dem blir som i fallet olja allt dyrare att utvinna. "

Framtidens betalningsmedel
ur artikeln: "Trenden i Sverige är tydlig: från 39 % som 2010 angav att deras senaste köp gjordes med kontanter var det bara 13 % 2018. "

När försvinner papperstidningen?
ur artikeln: "Som vanligt har prognoserna i efterhand visat sig förhastade – papperstidningen finns än och det tycks inte vara ett akut läge för dess existens även om alla är överens om att dess långsiktiga existens är hotad. "

Virtuellt hänglåsCyberkrig och cyberattacker
ur artikeln: "Avsikter med cyberattacker kan vara av flera slag – det kan handla om spionage där målet är att få tag på nationellt hemlig information och det kan handla om att störa eller slå ut delar som ingår i infrastrukturen som järnvägar, elnät och vattenverk. "

Stad vinterBasinkomst – när blir det verklighet?
ur artikeln: "En del menar att vi en dag kommer tvingas mot sådana omsvängningar i våra levnadsvanor och kanske kunde initiativ som medborgarlön vara en ”mjuk” övergång."

Scannad hjärnaKommer vi öka vår intelligens på konstgjord väg i framtiden
ur artikeln: "Han anger till och med tänkbara vinster i IQ-poäng och som exempel kan tas hans uppskattning att en selektion med en uppsättning av 1000 embryon kan öka poängen med upp till 24,3."

Rymdskepp som närmar sig MarsFramtidens kolonisation av rymden
ur artikeln: "Bemannade rymdfärder till Mars ligger förmodligen inte alltför långt framåt i tid. En permanent bosättning av vår röda grannplanet är dock en helt annan sak."

Alla artiklar

Att se in i framtiden och göra prognoser

Matematikern Pierre-Simon Laplace tänkte sig under 1800-talet att förutsatt man hade alla fakta om det rådande samlat skulle det med bestämdhet gå att förutsäga det kommande. Det visade sig att han hade fel. Förutsägelser har visat sig extremt komplicerade, ja rent av omöjliga. Ett exempel är meterologi och hur moln bildas. Philip E. Tetlock och Dan Gardner skriver i boken Konsten att förutsäga framtiden att "även om vi lär oss allt som finns att veta om hur moln bildas, skulle vi alltså inte kunna förutsäga det enskilda molnets form". De fortsätter: "Vi får helt enkelt vänta och se" och det är mantrat inför framtidens dimridåer, men å andra sidan hindrar det inte att man kan ställa prognoser och att spekulerar om framtiden är i sig något spännande.

Att bli bra på göra prognoser handlar om att pröva antaganden, kombinera utifrån- (te x statistik) och inifrånstatistik (tex specifika faktorer kring enskilda fall). I ett stort projekt i USA ingick en stor mängd människor som fick syssla med just framtidsprognoser och de som presterade bäst, superprognostikerna, bildade en ny grupp. Projektet kan läsas om i Konsten att förutsäga framtiden av Tetlock, Philip E. och Dan Gardner. Det var Tetlock som ledde det stora experimentet där människors förmåga till förutsägelser provades.

Dessa superprognostiker som inte hade någon expertstatus i något ämne visade sig betydligt bättre att göra prognoser än just experter.

Tillförlitligheten i experters prognoser är ofta överskattade just eftersom de anses vara experter. Philip E. Tetlock beskriver hur en vis kategori av experter tenderar hamna i tv-soffor och liknande sammanhang eftersom de uttrycker sig konkret och säkert i stället för att nyansera. De är lättare att ta till sig, men det är sällan att deras prognoser kollas upp i efterhand.

”Ju mer berömda experterna var, desto mindre träffsäkra var de”. Experternna berättar enkla, tydliga och sammanhängande historier som fångar publikens intresse. Deras självsäkra inställning får dem i många ögon att framstå som kunniga (de är förstås kunniga ifråga om sakkunskap i sina områden, men det är en annan sak när det gäller förutsägelser), men deras självsäkerhet ger dem också själva skygglappar och de förbiser andra fakta som talar emot deras prognoser. Men oavsett om de har fel eller inte går dessa ”experter” hem hos hem hos tv-publiken – ”folk tycker ofta det är irriterande med osäkerhet”, fastslår Tetlock.

Experters prognoser ofta felkalibrerade genom att vara just för säkra. De tenderar göra uttalanden där något är 75–100 % i fall där utfallet snarare visar sig ligga omkring 50 %. Superprognostiker däremot agerar inte genom att slå fast saker som säkra. Tetlock refererar till den antike skaldens Archilochos två typer: räven (som vet många saker) och igelkotten (som vet en stor sak). De typer som liknar räven är i regel bättre prognostiker eftersom de inte står under en stor idé utan använder faktainsamling och sätter ihop många små bitar, eklektiska.

Att vara påverkade av stora idéer och låta allt förklaras under en världsuppfattning blir en nackdel. Bättre är att öppet analysera utan förutfattade meningar, att insamla (mycket) information, från varierade källor. Att var beredd att överge övertygelser och inte hålla saker för säkra eller otänkbara utan i stället tillmäta dem ett viss slags sannolikhet, ofta mätt i siffror procent. Siffror, som till exempel procent eller skala 1–7 bättre än använda ord som säker, ganska säkert, mindre säkert och så vidare. En probabilistisk metod.

”Förutseende är ingen mystisk medfödd gåva. Det är produkten av ett visst sätt att tänka, samla information och ompröva uppfattningar. Detta tänkesätt kan anammas och utvecklas av alla intelligenta, eftertänksamma och beslutsamma människor”, skriver Tetlock i boken Konsten att förutsäga framtiden.

Vidare: ”Superprognostik förutsätter ett öppensinnat, noggrant, nyfiket och framför allt självkritiskt tänkande.” Det är också viktigt att tvivla på sina egna förutsägelser och vara beredd att ändra åsikt om det framkommer andra fakta i stället för hårdnackad kvarhålla en uppfattning (något inte helt ovanligt bland ”experter”).

Tetlock listar en rad egenskaper som superprognostiker utmärks av: försiktiga, ödmjuka, icke-deterministiska, reflexiva, siffersinnade, pragmatiska (inte fångna i idéer), analytiska, eftertänksamma, ”goda intuitiva psykologer”, inte stannar kvar vid uppfattning utan söker bättre prognos om möjligt.

Avgörs vårt öde detta århundrade?

Den teknologiska utvecklingen har under de senaste decennierna visat upp unika drag. För vissa är tekniken en frälsning, för några källa till irritation och för andra präglat av oro. I boken Om framtiden skriver Martin Rees om teknologierna bio, cyber och artificiell intelligens och risken för deras "katastrofala baksidor". Han skriver: "Insatserna är högre än någonsin; det som sker detta århundrade kommer ge återklang i tusentals år."

Nya skribenter

Vill du bidra med texter till Profetia.se? se information för artikelskribenter.

Textkällor

  • Tetlock, Philip E. och Dan Gardner (2016), Konsten att förutsäga framtiden ( övers. Henrik Gundenäs)